Fakta: 

Ulf Littorin är mitt namn, jag är född och bor i Skåne. Mitt stora intresse och källa till glädje har alltid varit människor. Jag har jobbat som lärare i idrott & hälsa, spanska och svenska för invandrare både med vuxna och på högstadiet/gymnasiet. Förra året beslutade jag mig för att byta karriär och studerar nu till sjuksköterska. Jag har varit andligt vaken sedan 2 år och besöker ibland kyrkan. Jag har jobbat inom psykiatrin och håller även pass på ett gym i stan. Under ett par år drev jag ett eget företag i språkutbildning för företag kombinerat med sociala aktiviteter för sammanhållning.

Jag är utbildad PT på SAFE Academy och har  spelat handboll i Elitserien, tränat dans, kampsport och hållit på med improvisationsteater. Som du ser gillar jag att prova nya och till en början obekväma saker! 

Jag har även bott på Kuba och i Colombia, där jag fått oförglömliga minnen och smakat på livet i helt annan form än lagomlandet Sverige. Men det är här jag hör hemma.

Under 2025 påbörjar jag min diplomering som ICF coach.

Personen Ulf

Förenklat kan jag säga att jag fram till 35-36 levde ett ganska obekymmersamt liv. Självklart med toppar och dalar som alla andra, men inga omvälvande problem. Det handlade mest om idrott, fest, resor och relationer.

Sedan började något förändras inom mig. Ett obehag växte sig sakta starkare, jag fick en knut i bröstet och spända käkar. Undrade vad meningen med livet var. Vem jag var. Jag kände mig isolerad från vänner och samhälle. Maktlös och ensam. Goddag livskris!

Jag gick runt och var ständigt nervös eller ångestfylld. Sömnsvårigheter, problem på jobbet och upprepade korta kärleksrelationer följde i spåren. "Herregud, det måste att gå att leva på nåt annat sätt!" tänkte jag. Inte förrän efter en rejäl krasch drabbade mig började jag på allvar sakta ned tempot, syna mina mönster och sakta bli medveten om mig själv och vad jag vill. Jag började söka i böcker, poddar, bland vänner och i religionen. 

Coaching, meditation, terapi hjälpte mig mest. Därför vill jag nu bidra till andra, dels med all kunskap jag tillskansat mig men framför allt genom erfarenheterna av min egen jobbiga resa och som lyssnande medmänniska. Att hjälpa dig med just dina utmaningar fyller mitt liv med mening.

Jag gick även till olika kyrkor i stan och talade med präster och diakoner. Jag provade det mesta. En minnesvärd incident var när jag i ett hopplöst tillstånd frågade min läkare på vårdcentralen vad jag skulle ta mig till. "Kanske en shaman har svaren", föreslog jag. Han tog av sig glasögonen, tittade på mig och sade allvarsamt: "Okej, Ulf, nu talar jag till dig som Giorgio, inte som doktor. Ja, jag tror du behöver göra det". Första medicinska ordinationen på att träffa en shaman? (Giorgio är fingerat namn).